CC-BY-NC-ND
Visste du att när Hemmens Forskningsinstitut 1944 grundades på initiativ av husmodersföreningar och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund sa la det grunden till den första svenska köksstandarden 1950. Man gav 1952 ut boken Kök, planering, inredning, skriven av Ing-Marie Berg, med en sammanställning av studierna där man studerat arbetsmoment, förflyttningar och annat för att rationella husmoderns köksarbete.
Genom omfattande studier har vi i dag en standard som vid flera tillfällen reviderats och uppdaterats. Tack vare standarden fick kvinnan, i det då mindre jämställda folkhemmet, en bättre arbetsmiljö med en bättre planlösning, rätt nivå på köksbänkar och köksskåp. Samtidigt gav standarden möjligheten att bygga de köksmoduler vi idag är så vana vid. Tack vare standarden kunde man under 1960-1970-talet bygga Miljonprogrammets standardkök.
I modern tid, alltså på 2000-talet, har det varit populärt att uppdatera, och framför allt ersätta, de äldre köken. Äldre köksskåp med skjutluckor, trälådor och bänkskivor av Perstorp-Plattan har ersatts av moderna serietillverkade kökssystem i varierande kvalitet med köksöar och öppna sociala ytor i fokus. Att uppdatera 50, 60 och 70 år gamla kök ser jag som en självklarhet. Bänkskivor och skåpsluckor behöver bytas ut eller om möjligt renoveras. Även om många nostalgiker inte anser att glidskenor hör hemma på kökslådorna i ett äldre kök så är det ett välkommen modernisering, likaså större kylskåp och utdragbara lådor och hyllplan.
Frågan är om moderna kök planeras utifrån ett rationellt perspektiv som bygger på Hemmens Forskningsinstitut eller om det fallit i glömska efter att husmodern sedan många år förvärvsarbetar och Foodora och snabbmakaroner blivit ett modern och välkommet inslag i svenskarnas vardag. Givetvis lagar svenska folket fortfarande mat, gärna tillsammans, och många har fortfarande kvar äldre kök i alla dess former och kvaliteter. Själv har jag ett ommålat Marbodalskök från 1970-talet med utbytt bänkskiva som uppvisar ett tydligt slitage.