Sedan ett par dagar tillbaka läser jag Detta är lean, av Niklas Modig och Pär Åhlström. Ett avsnitt i boken handlar om mental ställtid, om det ineffektiva i att hantera många omstarter. Ställtid, ur ett perspektiv från industrin, är den tid det tar att ställa om en maskin, byta verktyg, för att kunna tillverka en annan produkt.
Mental ställtid handlar om när du tvingas börja om på samma uppgift flera gånger, exempelvis när du blir avbruten av en kollega som ställer frågor, antingen arbetsrelaterade eller helt oväsentliga, privata frågor. Många programmerare har problem att kunna fokusera på sin arbetsuppgift och åter komma in i koden efter att ha tagit ett telefonsamtal, eller att en kollega kommit fram och börjat småprata. Först måste programmeraren läsa ikapp det aktuella kodstycket och påminna sig om vilken funktion som höll på att skrivas för att sedan komma in i sitt effektiva kodar-flöde igen. Dessutom ökar det risken för eventuella misstag och buggar i mjukvaran.
Simultankapacitet, att kunna hantera många saker samtidigt, är rätt ovanlig och själv har jag svårt att hålla många olika tankar i huvudet, att lyssna på radio samtidigt som jag läser en bok, eller att föra en konversation samtidigt som jag läser en text är helt uteslutet.
Ofta efter lunchrasten har jag kopplat bort mina arbetsuppgifter och måste påminna mig själv, eller ta hjälp av mina kollegor, om vad som hände innan rasten. Om du frågar mig och mina kollegor på måndag vad som hände förra veckan ser du en hel avdelning med frågetecken.
Frågan är hur mycket tid vi lägger på mental ställtid per arbetsvecka. Hur ofta blir vi avbrutna, tvingas påminna oss själva om arbetsuppgiften och hur lång tid tar det att komma upp i en produktiv hastighet? Nej, nu fick jag en notifikation på mobilen, måste se vad som står, kan ju vara något viktigt.
Känner du igen dig? Skriv gärna en kommentar om vad du upplever stjäl tid från dina arbetsuppgifter och ditt tentaplugg.