Nej Stefan Löfvén Skype var aldrig svenskt

När Stefan Löfvén tog upp Skype i sitt sommartal tänkte jag tillbaka Fredrik Häréns föredrag på Kunskapens dag 2007 där han tog upp företaget som ett av sina exempel på svenska företag som faktiskt inte är svenska. Skype utvecklades av estländare med hjälp av amerikanskt riskkapital och hade inte alls sitt säte i Sverige, vilket betyder att svenska staten gick miste om skatteintäkter när företaget 2005 såldes till eBay.

Spotify är ett annat exempel, visserligen finns Spotify AB, men företaget ägs av Spotify Technology A.S i Luxembourg. Nu vet vi att företaget faktiskt inte är så vinstdrivande som man kunde hoppas, men omsättningen 2014 var ändå 9,4 miljarder svenska kronor. Vad som finns i holdingbolagets bankvalv är däremot okänt.

Givetvis finns det många företag i Sverige som verkar här, och globalt, och betalar skatt och sociala avgifter. Men vi ser samtidigt en ökande konkurrens från låglöneländer där människor från, i dag huvudsakligen Asien, med universitetsexamen tar jobb från svenska ingenjörer. Enklare jobb kommer troligtvis successivt att fasas ut mer och mer från Sverige till andra länder. Fördelen vi har är att man i Asien ofta arbetar utifrån en hierarkisk ordning medan vi svenskar förväntas vara mer självgående och uppmuntrats att ta eget ansvar och vara innovativa.

Framöver kommer inte bara Asien vara en konkurrent, utan även Afrika, en kontinent med över 1 miljard invånare som dessutom fortsätter växa. Vad händer när ytterligare 14 procent av världens befolkning får tillgång till internet, universitetsstudier, kunskap och konkurrerar på lika villkor, till lägre löner, på en global marknad?

”Why is it every time I ask for a pair of hands, they come with a brain attached?” – Henry Ford.

Konkurrens är bra, men vad kommer hända när övriga delar av världen också ser värdet i att uppfostra och utbilda tänkande människor? Vi lever i vår lilla bubbla som om ingenting hade hänt, vi driver varken forskning eller utveckling medan protektionismens försvarare Stefan Löfvén gläds åt att företag flyttar hem arbetstillfällen från Östeuropa och Asien. Men det är inte dom enkla jobb som politikerna, i synnerhet Alliansen, talar om utan det är arbetsuppgifter som kräver viss kvalitetskänsla och närhet till utvecklingsfunktioner.

Generationsskifte riskerar slå ut företag

Svensk skola
Foto: Eric Seb. Gustafsson / CC BY-SA

Svenska industriföretag står inför ett generationsskifte, ett skifte som redan påbörjats och där mängden kommande pensionärer inte kan ersättas med yngre personer på grund av kompetensbrist. Företagen försöker rekrytera personer som inte finns och tar hjälp av Arbetsförmedlingen och olika rekryteringsbolag, men har alltså svårt att finna viss kompetens.

I Sveriges Radio P4 Sjuhärad gör näringslivscheferna för Vårgårda och Herrljunga reklam för Facebook-gruppen Industrijobb i väst, vilken dom tror skall nå en bredare skara arbetssökande personer. Johanna Heleander, näringslivschef i Vårgårda säger till lokalradion att ”Vi tror att om ungdomarna ser det på facebook förstår de att jobben är attraktiva.” Samtidigt säger många att tonåringar överger Facebook för andra sociala medier som Instagram och Snapchat.

Att använda sociala medier för rekrytering tror jag är ett bra sätt att finna dom personer som använder sig av den digitala världen, men då är det viktigt att man är aktiv på dom plattformar där målgruppen faktiskt befinner sig och är aktiv. Många unga personer tittar väldigt mycket på YouTube, och jag tror att det är något man bör arbeta vidare med genom samarbeten och reklam. På Webbdagarna Stockholm 2016 pratar Vigor Sörman, grundare av nätverket Splay Networks, pratade just om hur sådana samarbeten sett ut för Splays samarbetspartners, och nämnde bland andra Clara Henry.

Samtidigt tror jag det är viktigt att företag själva aktivt måste anpassa sig och försöka att själva knyta kompetens till sig. Man bör använda sig av just sociala medier, spela in YouTube-filmer med anställda på olika positioner och visa vad företaget arbetar med, och vilka arbetsredskap och verktyg man använder. På Twitter är det viktigt att ha en tvåvägskommunikation och leta upp personer som har frågeställningar som rör yrket och kanske skall göra ett karriärval efter grundskolan. Att fånga upp unga och skapa en relation med dom på ett tidigt stadium är otroligt viktigt. Oavsett om man är ett tillverkande företag, eller arbetar med spelutveckling.

Fler företag bör också engagera sig aktivt i tonåringarnas skolgång, exempelvis genom att samarbeta med skolor och erbjuda guidade rundvisningar och praktik. Vissa skolor har redan idag täta kontakter med företag som erbjuder praktikplatser för just den skolans elever. Att bygga upp en sådan relation från grunden kan vara svårt, framför allt om det är små mekaniska verkstäder där en praktikant tar upp mycket tid och resurser i anspråk.

Företag som passivt kontaktar Arbetsförmedlingen efter personer med viss kompetens inom yrken som allt färre utbildar sig till kommer att bli varse om hur kompetensbristen på sikt riskerar företagets marknadsandel. Samtidigt har vi en hög arbetslöshet i landet. Att lära sig jobbet på jobbet kanske inte är en så dålig idé i alla fall? Kanske en utbildning i svenska där läraren kommer ut på arbetsplatsen?

Bo Frank, mat går att beställa online!

Kundvagnar mataffär
Foto: Pixabay.com

Tongivande moderater som Bo Frank, Kommunstyrelsens ordförande i Växjö kommun, pratar om att det behövs fler enkla jobb och att det ska skapas en särskild anställning för ungdomar utan gymnasieexamen, och invandrare som varit i Sverige högst fem år. Tidigare har det främst varit Centerpartiet som varit drivande i frågor om lägre ingångslön och enkla jobb.

Nu är detta inte en blogg med politisk inriktning, men ibland korsas vägarna och frågor som rör arbetsmarknaden är sällan opolitiska. Lönebildningen i Sverige sker genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

– Att packa ner varor på en stormarknad eller liknande är ett jobb som inte finns i dag. Det ger en möjlighet att komma in på en arbetsplats och då vore det inte orimligt att tänka sig en lön som ligger under den lägstalön som finns i dag, säger Bo Frank. SVT.se

Jag har personligen aldrig sett, eller ens hört talas om, att någon i Sverige har haft behov av att någon annan packar ned matvarorna i påsen vid kassan. Däremot vet jag att flera stora mataffärer idag som komplement till traditionell kassa erbjuder självscanning, där man använder sig av en handdator för att skanna streckkoden på alla matvaror, du som kund packar själv ned varorna i påsen i butiken och betalar innan du lämnar butiken. Det finns till och med en mobilapp för detta.

Många har också hoppat på trenden att beställa mat via internet, och även om försäljning av livsmedel på nätet fortfarande bara står för 1-2 procent av marknaden så ökade onlineförsäljningen med 40 procent förra året. Vi kan alltså se en starkt uppåtgående trend, också på ett flertal andra områden inom livsmedel på nätet. Varför skulle då en butikschef anställa någon som packar ned maten i kassan? Om än till en lägre lön.

Vilka enkla jobb är det som Moderaterna syftar på? Enklare arbetsuppgifter har oftast försvunnit, automatiserats, lagts på ytterligare ett arbetsmoment, flyttats ut till Samhall eller utomlands till länder med sämre arbetsvillkor. Tidigare ansågs fordonsmontör som ett relativt enkelt arbete, folk fick jobb på stående fot och du kan träffa många intressanta människor inom den svenska industrin. Men idag kräver dom en godkänd gymnasieexamen, eller tidigare erfarenhet av yrket. Men jämfört med en jurist är det ett tämligen enkelt, om än monotont och fysiskt krävande, arbete.

Nu skriver Moderaterna att det handlar om utbildning på upp till 40 procent av resterande arbetstid. Men vad betyder utbildning, är det praktik eller en teoretisk utbildning? Som VD för AB Volvo så implementerade Olof Persson en sådan lösning, tillsammans med IF Metall, där betald praktik varvades med en teoretisk utbildning. Konceptet finns. Det gäller bara att lära av varandra.

Ett annat argument som används är att sänkta löner gör det billigare att anställa. Men min fråga är hur mellanskillnaden kommer att användas. Ett företag i uppstartsfasen har givetvis inte så stora marginaler som ett lite större bolag har. Pengarna man sparar med lägre löner, kommer dom att återinvesteras i företaget för att kunna växa ytterligare, eller väljer man att dela ut det som en vinst till ägarna? Det förstnämnda gynnar både företaget och dom anställda.