bfishadow / CC BY 2.0
Alla svenskar borde ha en label maker, eller märkmaskin som det heter på svenska. Både på min arbetsplats och i mitt hem kan man mäta mängden gul eller vit plasttejp i antal meter. Märkbanden har flera olika användningsområden. Dels för uppmärkning av personliga tillhörigheter, men framför allt för lagerplatser, verktygsförvaring och permanenta påminnelselappar.
Idag finns det en uppsjö olika märkmaskiner, allt från klassiska manuella präglingsapparater där man bokstav för bokstav trycker fram ett ord, till helt digitala etikettskrivare som kontrolleras med hjälp av ett program på datorn. Även om en klassisk präglingsapparat fortfarande duger, skulle jag rekommendera en medelvariant. Hemma använder jag en handhållen Dymo LetraTag med 12 mm bandbredd på etiketterna. Förutom storleken på tejpen bör man också vara medveten om priset för etiketterna. Är man en potentiell storkonsument bör man leta efter en modell vars märkband har ett lågt pris, och kanske möjlighet till flera olika storlekar.Förutom att märka upp personliga tillhörigheter med mitt namn, och skriva ingen reklam tack på min brevlåda, har jag tidigare haft stora problem med att para ihop olika kablar, batterieliminatorer och laddare med rätt apparater. Uppmärkta och hoprullade kablar i en plastlåda är mycket enklare än ett ormbo utan slut. Att märka upp kontakter kan vara en fördel, också när dom är inkopplade. Att dra ur stereoanläggningen när man behöver dammsuga har säkert hänt alla. Men om du ser att just den kontakten tillhör stereon väljer du en annan.
Hur många meter märktejp använder du per år? Har du vågat räkna på det? Vad använder du din märkapparat till? Skriv gärna en kommentar och följ bloggen i sociala medier.